Förväntningsundersökningen: Hur ser marknaden på Sveriges ekonomi?
Varje månad tillfrågar Origo och Riksbanken experter från finansmarknaden, arbetsmarknaden och näringslivet om deras syn på den ekonomiska utvecklingen på ett, två och fem års sikt. Undersökningen mäter förväntningar på inflation (KPIF), löneökningar, BNP-tillväxt och styrräntan.
Varför är den viktig?
Syftet är främst att se om marknaden litar på att Riksbanken klarar att hålla sin målinflation på 2 %. Svaren ger en samlad bild av vad nyckelaktörer tror om framtida priser och räntor, vilket ger Riksbanken ett värdefullt underlag vid analys av svensk ekonomi och beslut om styrräntan.
Använda graferna i eget material?
Högerklicka för att kopiera enskilda grafer direkt. För att hämta samtliga grafer i ett svep, ladda ned vårt kompletta grafpaket för Förväntningsundersökningen (PDF).
Det stora förtroendetestet: Vad förväntar sig aktörerna egentligen?
Inflationsförväntningar
Riksbanken genomför tillsammans med Origo regelbundna undersökningar av inflationsförväntningar för att få en bild av hur olika grupper i ekonomin ser på den framtida prisutvecklingen. Undersökningen omfattar bland annat aktörer på penningmarknaden, arbetsmarknadens parter och inköpschefer, som får ange sina förväntningar på inflationen mätt som KPI och KPIF på ett, två och fem års sikt.
Eftersom inflationsförväntningar påverkar lönebildning, prissättning och investeringsbeslut är de en viktig indikator för Riksbankens penningpolitik. Särskilt de långsiktiga förväntningarna följs noggrant – om de ligger kvar nära inflationsmålet på 2 procent tyder det på att förtroendet för Riksbankens inflationsmål är väl förankrat, medan större avvikelser kan signalera risk för att inflationen blir mer svårstyrd. Undersökningen används därför som ett centralt komplement till faktisk inflationsstatistik när Riksbanken bedömer det ekonomiska läget och utformar penningpolitiken.
Om graferna... ▼
- Graf 1: Visar utvecklingen av inflationsförväntningar på 1, 2 och 5 års sikt, från segmentet som Origo/Riksbanken benämner penningmarknadsaktörer, samt hur dessa relaterar till Riksbankens inflationsmål om 2%.
- Graf 2: Visar samma som graf 1, fast på lång sikt.
- Graf 3: Visar skillnaden mellan inflationsförväntningarna enligt graf 1 och 2 och inflationsmålet om 2%.
Löneförväntningar
Riksbankens och Origos förväntningsundersökning följer inte bara inflationsförväntningar utan även förväntningar på löneökningar i den svenska ekonomin. Undersökningen genomförs kvartalsvis bland arbetsmarknadens parter och inköpschefer, som får bedöma den genomsnittliga löneökningstakten på ett, två och fem års sikt. Löneförväntningarna är en viktig indikator eftersom löneutvecklingen är en central drivkraft bakom den underliggande inflationen.
Om de långsiktiga löneförväntningarna ligger på nivåer som är förenliga med Riksbankens inflationsmål på 2 procent stärks bilden av att lönebildningen är väl förankrad och att inflationsmålet har hög trovärdighet. Kraftigt stigande eller fallande löneförväntningar kan däremot signalera förändrade inflationsrisker och påverka Riksbankens bedömning av det framtida penningpolitiska läget. Resultaten används därför som ett viktigt komplement till statistik över faktiska löneökningar och arbetsmarknadsutvecklingen när Riksbanken analyserar inflationsutsikterna.
Om graferna... ▼
- Graf 1: Visar utvecklingen av löneökningsförväntningar på 1, 2 och 5 års sikt, från segmentet som Origo/Riksbanken benämner samtliga intervjudeltagare.
- Graf 2: Visar samma som graf 1, fast på lång sikt.
- Graf 3: Visar skillnaden mellan löneökningsförväntningar enligt graf 1 och 2 och inflationsförväntningar på samma horisont - vilket kan benämnas som den förväntade reallöneökningen.
Tillväxtförväntningar
Riksbankens och Origos förväntningsundersökning innehåller även bedömningar av den framtida BNP-tillväxten i Sverige. Deltagarna – främst aktörer på penningmarknaden – lämnar sina prognoser för den reala BNP-tillväxten på ett, två och fem års sikt. Förväntningarna ger en samlad bild av marknadens syn på den ekonomiska utvecklingen och används av Riksbanken som ett komplement till egna prognoser och annan konjunkturstatistik. BNP-förväntningarna bidrar till att belysa hur marknaden ser på styrkan i den ekonomiska aktiviteten, vilket är en viktig faktor för den framtida utvecklingen av inflation, sysselsättning och räntor. Genom att följa hur förväntningarna förändras över tid kan Riksbanken fånga upp skiften i marknadens syn på konjunkturen och väga in dessa i utformningen av penningpolitiken.
Om graferna... ▼
- Graf 1: Visar utvecklingen av tillväxtförväntningar på 1, 2 och 5 års sikt, från segmentet som Origo/Riksbanken benämner penningmarknadsaktörer, samt hur dessa relaterar till den historiskt långsiktiga tillväxten om 2%.
- Graf 2: Visar samma som graf 1, fast på lång sikt.
- Graf 3: Visar skillnaden mellan tillväxtförväntningarna enligt graf 1 och 2 och den historiskt långsiktiga tillväxten om 2%.
Förväntningar om styrräntan
Förväntningarna om styrräntan i Riksbankens och Origos förväntningsundersökning mäter hur penningmarknadsaktörer bedömer utvecklingen för Riksbankens styrränta på ett, två och fem års sikt. Förväntningarna ger en samlad bild av marknadens syn på den framtida penningpolitiken och används av Riksbanken som ett komplement till marknadsprissättning, egna prognoser och annan ekonomisk information.
Styrränteförväntningarna bidrar till att belysa hur marknaden bedömer den framtida utvecklingen för inflation, konjunktur och penningpolitik. Genom att följa hur förväntningarna förändras över tid kan Riksbanken fånga upp skiften i marknadens syn på det framtida ränteläget och väga in dessa i analysen och utformningen av penningpolitiken.
Om graferna... ▼
- Graf 1: Visar utvecklingen av förväntningarna på styrräntan om på ett och två års sikt, segmentet som Origo/Riksbanken benämner penningmarknadsaktörer, samt hur dessa relaterar till den nivå som för dagen betraktas som långsiktigt neutral.
- Graf 2: Visar samma som graf 1, fast på lång sikt.
- Graf 3: Visar skillnaden mellan förväntningar på styrräntan enligt graf 1 och 2 och långsiktigt neutral nivå.
