Riksbankens styrränta har legat stilla på 1,75 procent sedan oktober 2025. När ett nytt räntebesked lämnas onsdagen den 4 november är en höjning till 2,00 procent i praktiken en ren formalitet.
Riksbanken kan tryggt luta sig mot en fortsatt låg räntenivå, internationell medvind i form av andra centralbankers höjningar (inte minst ECB som höjde i både juni och september) samt en allmän uppfattning om att inflationen är på väg uppåt igen. Manegen är dessutom redan krattad, dels genom Riksbankens egna ränteprognos som tydligt indikerar att en höjning är på sin plats, dels genom att räntemarknaden i princip till fullo redan prissätter detta. Då någon prognosuppdatering inte ingår i detta besked finns det heller inga uppenbara triggers för marknadsturbulens.
Om vi i stället riktar blickarna framåt tätnar dimman. Räntemarknaden prissätter för närvarande ytterligare höjningar till omkring 3,00 procent i slutet av 2027 – en prognos som garanterat kommer att skifta i takt med omvärldsläget och inkommande ekonomiska data. Det viktigaste att ta med sig är dock att en centralbank sällan justerar räntan enbart enstaka gånger. Historiken visar med önskvärd tydlighet att en första räntehöjning nästan undantagslöst följs av fler (se tabell nedan).
Sedan 1999 har Riksbankens penningpolitik genomgått fyra tydliga höjningscykler. Dessa har skiljt sig åt vad gäller startnivå, tidslängd och total åtstramning, men de har en central sak gemensamt: den första höjningen var alltid startskottet på en längre serie av höjningar. Även om historien aldrig är en absolut garanti för framtiden, utgör den en logisk och värdefull utgångspunkt att ha i bakhuvudet.
Riksbanken lämnar sitt räntebesked på onsdag den 4 november kl. 09.30. Kort efter beskedet hittar du de uppdaterade siffrorna och analyserna här på viewpoint.se.
